UNR ABC
A - Arbetsordning. I UNR:s arbetsordning stadgas om rådets syfte och verksamhet. Eftersom UNR under en lång tid var en så kallad ad hoc-organisation där ansvaret för arrangemang har roterat mellan de nordiska länderna var kontinuiteten i arbetet dålig. Därför tillsattes det en arbetsgrupp vid sessionen i Köpenhamn 2001 som hade som uppgift att skapa en arbetsordning för UNR. Den nya arbetsordningen godkändes på sessionen i Helsingfors hösten 2002 och reviderades i Oslo år 2003 samt i Stockholm 2004.
B - Bakgrund. Alltsedan Nordiska rådet inrättades år 1952 har unga politiker i Norden följt rådets verksamhet med stort intresse. I början hade man vanligtvis ett årligt seminarium för de politiska ungdomsorganisationernas representanter i samband med Nordiska rådets möten. I slutet av 1967 uppkom en idé bland Föreningarna Nordens ungdomsrepresentantskap om en mera självständig ungdomssession. Drömmarna förverkligades i januari 1969 då man fick besked om att 90 000 DKK hade beviljats för att arrangera en försökssession. Denna hölls i Stockholm i januari 1971. Representanter för de politiska ungdomsorganisationerna i varje land hade förberett sammanträdet och 25 motioner behandlades. Förutom diskussionen kring nordiskt samarbete uppstod en livlig debatt om UNR: s framtid. Pohjola-Nordens Ungdomsrepresentantskaps styrelse hade nämligen föreslagit att UNR borde bli en permanent institution. Detta förslag accepterades inte, men UNR i seminarieform intog dock snart sin plats i det nordiska samarbetet. Seminariet utvidgades till ett tvådagars arrangemang som ordnades årligen före Nordiska rådets session.
D - Deltagare. Medlemmar i UNR är de nationella ungdomspartierna till de partier som är representerade i de nationella parlamenten, eller motsvarande organ i självstyrelseområdena. Medlemmar är dessutom de nordiska partipolitiska paraplyorganisationerna i Nordiska rådets medlemsländer. Alla organisationer som uppfyller kraven på medlemskap i UNR kan delta på sessionen med minst en deltagare. Deltagarna har yttranderätt, förslagsrätt och rösträtt.
H - Helsingfors. Ungdomens Nordiska Råd har sitt sekretariat i Helsingfors hos Pohjola Nordens Ungdomsförbund (PNU). Föreningarna Nordens Ungdoms Förbunds (FNUF) sekretariat finns även hos PNU och PNU:s generalsekreterare sköter såväl UNR: som FNUF:s ekonomi och administration. UNR fick finansiering för sitt första sekretariat år 2004.
K - Koordinator. UNR:s koordinator jobbar deltid på kontoret i Helsingfors. UNR fick sin första koordinator våren 2004. Koordinatorn arrangerar sessionen, ansvarar för arrangemangen kring presidiets möten, fungerar som sekreterare vid presidiemötena samt sköter löpande ärenden.
O - Observatörer. De nationella ungdomsråden, Föreningen Nordens Ungdom i de nordiske länderna och Föreningarna Nordens Ungdoms Förbund har observatörsstatus på UNR: s session. Observatörerna har yttranderätt och förslagsrätt på sessionen. De nationella samiska ungdomsorganisationerna har även rätt till en observatör.
P - Presidiet. Sedan 2002 har UNR haft ett eget presidium som väljs för ett år i taget vid den årliga sessionen. Presidiet består av en president samt sju medlemmar med varsin personlig suppleant. Presidiemedlemmarna representerar olika paraplyorganisationer för nordiska politiska ungdomsförbund. Presidiet möts 5-6 gånger i året, oftast i samband med Nordiska rådets presidie- och utskottsmöten. I dessa möten har presidiemedlemmarna också möjlighet att följa med arbetet i NR: s olika utskott.
- Paraplyorganisationer. Inom UNR fördelar sig medlems- organisationerna på följande paraplyorganisationer: Nordisk Ungkonservativ Union (NUU), Kristdemokratisk Ungdom i Norden (KDUN), Nordiska Centerungdomens Förbund (NCF), Socialistisk Ungdom i Norden (SUN), Förbundet Nordens Socialdemokratiska Ungdom (FNSU). Dessutom finns även medlemsorganisationer som saknar paraplyorganisation. En partipolitisk paraplyorganisation är de organisationer som uppfyller de kriterier som NORDBUK har satt för organisationsstöd.
R - Resolutioner. På sessionen behandlas från medlemsorganisationerna inlämnade förslag till resolutioner. De godkända resolutionerna ges sedan vidare till Nordiska rådets session. Presidiet kan även på sina möten anta resolutioner.
- Röstfördelning. Alla politiska ungdomsorganisationer som är medlemmar i UNR har en röst. Dessutom har de organisationer som är representerade i Nordiska rådet lika många röster som moderpartiet har i Nordiska rådet.
S - Sessionen. Ungdomens Nordiska Råd (UNR) samlas årligen till en egen session i samband med Nordiska rådets session i månadsskiftet oktober-november. Sessionen pågår under 2-3 dagar och samlar omkring 60 deltagare. De som deltar i UNR:s session kan även delta i Nordiska rådets session.
T – Tema. Sessionen bestämmer ett tema för nästa års session, temat kan behandlas på ett skilt seminarium eller som en del av sessionen.
U – Utskott. UNR:s presidium representerar UNR i Nordiska rådets utskott,. Presidiemedlemmarna har som observatörer en möjlighet att följa med utskottens arbete samt lyfta fram de frågor som UNR anser viktiga. Det är unikt i världen att unga politiker har möjligheten att delta i interna möten i ett nationsgränsöverskridande interparlamentariskt organ. Nordiska rådet har fem utskott: kultur- och utbildningsutskottet, näringsutskottet, miljö- och naturresursutskottet, medborgar- och konsumentutskottet samt välfärdsutskottet.
- Uppgift. I arbetsordningen stadgas att UNR:s uppgift är att sätta ungdomspolitiska frågor på den Nordiske dagordningen, att förnya och utveckla det Nordiska samarbetet och att vara ett organ där Nordiska ungdomspolitiker kan utbyta ideer och visioner för dagens och framtidens Norden. Genom att delta i UNR skall unga läre sig hur Nordiska rådet, Nordiska Ministerrådet och andra former för Nordiskt samarbete fungerar.
Å - Årsrapport. År 1987 är en milstolpe i UNR: s historia. Sedan dess har man nämligen presenterat seminariets slutrapport för Nordiska rådet. I sin nuvarande form, där hela årets verksamhet presenteras, har årsrapporten getts ut sedan 2004.